Trygga bilar – vilken är världens säkraste bil?

Finns det något som heter ”trygg bil”? Hur stor betydelse har det egentligen vilken bil du sitter i om olyckan skulle vara framme? Faktum är att risken att förolyckas är tio gånger högre i den minst säkra bilen än i de som har högst betyg.

Det finns ett bilmärke som dominerar när det gäller säkerhet i händelse av en olycka. När Folksam undersökte olycksstatistik från 184 000 svenska trafikolyckor mellan 1994 och 2020 klassades 55 av 383 bilmodeller som ”minst 40% säkrare än medelbilen”. Av de sju säkraste bilarna i undersökningen kommer fem från svenska Volvo.

Vilken är världens säkraste bil?

I listan här nedan hittar du de sju bilmodeller som placerade sig högst i statistiken. Man har utgått från ett medelvärde, och sedan listar man bilarna efter hur mycket lägre risk det är att förolyckas eller skadas allvarligt, jämfört med medelbilen.

1.      Volvo S80/V70 2010-2016: 48% lägre risk att dö eller skadas.

2.      Toyota RAV4 2015-2018: 45% lägre risk.

3.      Mercedes E-klass 2015-2016: 44% lägre risk.

4.     Volvo V40 2012-2019: 43% lägre risk.

5.      Volvo S60/V60 2010-2018: 42% lägre risk.

6.      Volvo S90/V90 2016- : 41% lägre risk.

7.      Volvo XC60 2008-2017: 41% lägre risk.

Se hur säker din bil är hos Folksam.

Säker småbil – finns det?

Generellt sett är stora bilar säkrare än små- och mellanklassbilar. De är också i allmänhet säkrare ju nyare de är. Men det finns gamla bilar som är över 40% säkrare än medelbilen, t.ex. BMW 3-serien från 1998 och Mitsubishi Charisma från 1996.

Men ingen regel utan undantag. Ett säkert val, enligt undersökningen, bland äldre småbilar är VW Golf från 2004-08. Den är liten och lätt, men är även den 40% säkrare än medelbilen.

Vilken är den säkraste småbilen?

Det är inte helt enkelt att utse en specifik småbil som den säkraste. Men vi återvänder till undersökningens långa lista och sorterar fram ”mindre småbilar”. Där hittar vi 12 bilar som klassas som Bra val, vilket betyder att de fått högsta betyg i deras undersökning av olyckor eller i Euro NCAP:S krocktester, samt högsta betyg för whiplash, antisladd och autobroms som standard.

Samtliga är från 2017 eller nyare. Toppar listan gör VW Polo årsmodell 17. Här finns också bland andra:

• Toyota Yaris (2020-)

• Seat Ibiza (2017-)

• Renault Clio (2019-)

• Peugeot 2008 (2019-)

• Nissan Micra (2017-)

• Honda Jazz (2020-)

• Ford Puma (2019-)

• Ford Fiesta (2017-)

Det råder alltså ingen tvekan om att även småbilar kan betraktas som säkra bilar. Men i sista ändan är det ändå du som förare som har ansvaret. Det finns ingen bil som är så säker att det inte går att krocka med den.

Vad är Euro NCAP krocktest?

Euro NCAP (European New Car Assessment Programme) är ett samarbete mellan flera av Europas länder, inklusive Sverige, biltillverkare och frivilliga organisationer. Detta trafiksäkerhetssamarbete syftar till en säkrare trafikmiljö och färre skador och dödsfall i trafiken.

Euro NCAP tester har funnits sedan 1997 och är i dag den mest ansedda krocktesten och betraktas mer eller mindre som måttstocken för bilars säkerhet. Det är frivilligt för biltillverkarna att testa, men de flesta gör ändå det. Ett bra testresultat påverkar nämligen ofta bilförsäljningen positivt.

NCAP krocktest på bilar

I Euro NCAP:s krocktester sätts betyg på hur väl vuxna, barn och fotgängare skyddas och vilka säkerhetshjälpmedel som finns – till exempel förarstöd, farthållare, autobroms med mera. Man utför såväl tester med frontalkrock som sidokrock och stolpprov.

Så här utförs testerna:

• Frontalkrock: Bilen körs in i en fast, deformerbar barriär i 64 km/h.

• Sidokrock: En barriär körs in i bilen från sidan i 50 km/h.

• Stolpprov: Bilen körs in i en stolpe från sidan i 29 km/h.

Man testar även hur allvarligt en fotgängare skadas i samband med olyckor. När testet är gjort sammanställs resultatet i form av stjärnor. Max antal en bil kan få är 5 stjärnor.

Säkerhetstest av bilar är en viktig del i trafiksäkerhetsarbetet

Krocktesterna som utförs av Euro NCAP är en viktig del i arbetet med att förbättra säkerheten ute på vägarna. Det är en av de främsta källorna till information till allmänheten om hur bra en bil klarar en krock. Därmed ges konsumenter en bra grund för att välja en så säker bil som möjligt.

Krocktesterna görs dock på nya bilar. När bilarna sedan varit ute i trafiken i några år kompletteras bilden av Folksams undersökningar, som visar resultat och statistik på hur säkra bilarna är i verkliga olyckor.

Och statistiken visar tydligt hur säkerheten bland bilarna har förbättrats genom åren. En jämförelse mellan bilar som lanserades 1981-1990 och bilar som lanserades 2011-2020 visar att har risken att omkomma vid en bilolycka minskat med 60-70 procent. Risken att invalidiseras har halverats.

Bilars säkerhet genom åren

De första bilarna som rullade ut från fabrikerna i slutet av 1800-talet var allt annat än trygga bilar att åka i. Men sedan dess har det hänt en del på säkerhetsfronten. En av de viktigaste uppfinningarna historiskt sett kom på 50-talet  i och med lanseringen av trepunktsbältet. Det skulle dock dröja ända tills 1988 innan det blev lag på bilbälte i Sverige. En annan viktig milstolpe för bilsäkerheten var krockkudden, som introducerades i USA 1971.

Det sägs att 90% av alla olyckor beror på ”distraherade” förare. Det må vara hur det vill med det, men i modern tid har det arbetats mycket på så kallade förarstödsystem. Och bilarna blir allt mer avancerade och utrustade med tekniska system som assisterar föraren.

Dessa system gör mer än att bara varna och larma. Vissa går in aktivt och justerar hastigheten, bromsar in vid framförvarande hinder eller håller bilen kvar i rätt körfält. Det finns till och med system som saktar in bilen, kör åt sidan och stannar, om du inte har händerna på ratten – till exempel om du skulle nicka till medan du kör. Systemet finns exempelvis i Ford Focus.

Alla smarta uppfinningar till trots – snö, dimma, regn, smuts och dåliga körfältslinjer kan påverka funktionen på alla förarstödsystem. Så det gäller att inte lita blint på dem. Det är du som kör – även om det finns ”självkörande” bilar.