17 juni, 2026
Här hittar du en ordlista med vanliga begrepp kopplade till elbilar, laddning, batterier och räckvidd. Förstå vad termer som kWh, WLTP, AC-laddning, DC-laddning, laddbox och batterikapacitet betyder och få bättre koll inför köp, försäljning eller ägande av elbil.
Hoppa direkt till:
Här hittar du vanliga begrepp om elbilsladdning, laddkablar, laddstationer och olika typer av laddning.
Det som vanligtvis används när man laddar hemma eller på en jobbet är en AC-laddare. Den levererar växelström som sedan måste omvandlas till likström för att kunna lagras. Laddningshastigheten är normalt 11 kW.
En DC-laddare, en så kallad snabbladdare, genererar likström direkt in i batteriet. Denna typ av laddare omvandlar växelström till likström innan den skickar energin till bilen, vilket gör att färdig likström kommer direkt till batteriet. Detta hoppar över bilens så kallade ombordladdare och möjliggör därmed en mycket högre effekt.
Görs vanligtvis genom en laddbox du har installerad, specifikt anpassad för att ladda långsamt med så kallad AC-laddning (se ovan).
Tips: Bli medlem hos oss och hyr laddbox till rabatterat pris.
Induktiv laddning innebär att elbilen laddas trådlöst, utan att någon kabel behöver kopplas in. Induktiv laddning används främst i premiumsegmentet och är fortfarande ovanligt, men ses som ett steg mot smidigare och mer automatiserad elbilsladdning.
En kabel som krävs för att ladda din elbil och kopplar ihop laddbox/laddstolpe med bilen.
Laddhastighet beskriver hur snabbt ett elbilsbatteri kan fyllas med energi och mäts i kilowatt (kW). Ju högre effekt, desto snabbare laddning. Med snabbladdning kan många elbilar fylla på stora delar av batteriet på 20–40 minuter, medan vanlig hemmaladdning tar flera timmar.
En laddstolpe är en plats där elbilar kan anslutas för att ladda batteriet. Laddstolpen är elbilens motsvarighet till bensinpump.
Att ladda ett elbilsbatteri kan liknas vid att leta efter parkeringsruta på en parkering. I början är det gott om plats, och laddströmmen – alltså elektronerna – kan snabbt fylla de tomma cellerna i batteriet, ungefär som bilar snabbt hittar lediga rutor. Men när batteriet börjar bli fullt, finns det färre lediga "parkeringsrutor" kvar. Då går laddningen långsammare. Laddningen går normalt snabbast upp till 80 procent.
Laddkapacitet beskriver hur hög effekt en elbil kan ta emot vid laddning och mäts i kilowatt (kW). Den avgör hur snabbt bilen kan ladda. Vid hemmaladdning är 11 kW vanligast. Vid snabbladdning ligger laddkapaciteten för de flesta moderna elbilar mellan 100 och 150 kW. Vissa modeller klarar dock betydligt mer.
Laddstress är motsatsen till räckviddsångest – istället för att oroa sig för att batteriet inte räcker, handlar det om att bilen laddar så snabbt att föraren knappt hinner avsluta kaffet eller måltiden innan det är dags att köra vidare.
Hittar du oftast längs vägarna och laddar upp till 80 procent på 20-60 minuter beroende på vilken bil du har, utetemperatur och tillgänlig effekt. Denna typ av laddning är en DC-laddning, som dock innebär en högre belastning på batteriet.
Teslas eget namn för företagets snabbladdningsstationer.
En Typ 2-laddare är den vanligaste kontakten för AC-laddning av elbilar i Europa. Den används både vid hemmaladdning och publika laddstationer och klarar upp till 22 kW.
Den maximala laddhastigheten bilen kan ta emot, ofta under den inledande fasen av laddningen när batteriet är relativt tomt.
En wall box är en väggmonterad laddstation för elbilar som ofta installeras hemma eller på arbetsplatsen. Den ger snabbare och säkrare laddning än ett vanligt eluttag.
11 kW-laddning är en vanlig nivå för AC-laddning av elbilar, ofta via en wallbox eller publika laddstationer. Den ger en snabbare laddning än vanliga hushållsuttag och kan på några timmar fylla ett vanligt elbilsbatteri till en praktisk nivå för daglig användning.
Vissa elbilsmodeller klarar 22 kW vid AC-laddning. Det kräver dock också att laddboxen hanterar denna effekt, annars är det laddboxens lägre effekt som avgör hastigheten.
Här går vi igenom begrepp som rör elbilens batteri, räckvidd, energiförbrukning och hur långt en elbil kan köra på en laddning.
Förkortas även som SOH i många fall, vilket står för State of Health. SOH ger en indikation på hur mycket kapacitet batteriet har kvar jämfört med när det var nytt.
Läs mer: Så mäter vi batterihälsa i vårt fordonstest.
Avser mängden elektrisk energi som batteriet kan lagra. Batterikapaciteten mäts i kilowattimmar (kWh).
Kilowattimmar (kWh) är en enhet för energi. En kWh representerar den mängd energi som förbrukas när en apparat som drar 1000 watt (1 kW) används under en timme. Batteristorleken i en elbil mäts i kWh och anger hur mycket energi som batteriet kan lagra, på samma sätt som antalet liter anger hur mycket som ryms i tanken på en bensinbil.
Ju större batteri, desto längre räckvidd har elbilen mellan laddningarna. Batteriet i elbilar är normalt i storleksordningen mellan 50 och 100 kWh.
Den typ av batteri som elbilar drivs av. Och de lagrar energi i form av likström. Däremot levereras el från elnätet i form av växelström, vilket kräver en omvandlingsprocess innan strömmen kan lagras i batteriet.
LFP står för litiumjärnfosfatceller och har kommit att bli alltmer populärt i elbilar.
En elbils räckvidd är hur långt du kommer på en laddning. Det är inte alltid att du kommer lika långt varje gång, utan många faktorer påverkar den verkliga räckvidden på en bil. Såsom bilens vikt, väderförhållanden och underlag. Men även din egen körstil. Eftersom dessa faktorer förändras beroende på olika omständigheter varierar också räckvidden.
Skämtsamt uttryck, men en väldig riktig oro och stress för många som beskriver känslan av stor oro kring att batteriet ska ladda ur innan man hinner fram till nästa laddstation.
Även kallat batterihälsa (se ovan).
En elbil missar den överskottsvärme som hjälper till att värma upp kupén i en fossildriven bil. Värmen i elbilen genereras därför genom el. Ett sätt att sedan hjälpa värmen att sprida sig i kupén på ett energieffektivt sätt, och minska energianvändningen, är en värmepump. Den fungerar på ett liknande sätt som luftvärmepumpen i hus.
Här förklaras vanliga förkortningar och beteckningar för elbilar och laddbara bilar, som BEV, EV, PHEV och WLTP.
Är förkortning för engelskans Battery Electric Vehicle.
Står för Electric Vehicle, används ofta synonymt med BEV (se ovan).
Står för Plug-in Hybrid Electric Vehicle och betyder att bilen är en laddhybrid.
Förkortningen står för Worldwide Harmonized Light Vehicle Test Procedure och är en EU-standard för hur man testar elfordons räckvidd i Europa. Enligt denna standard mäts räckvidden vid en genomsnittshastighet av 46,5 km/h i sommartemperatur på 23 grader, från full laddning till tomt batteri.
Här hittar du begrepp kopplade till hur elbilen fungerar vid körning, inklusive teknik som påverkar laddning, bromsning och energianvändning.
Ett val du kan ställa in i din elbil, att du gasar genom att trycka ner gaspedalen och att du bromsar när du lättar på gaspedalen.
Ett sätt för bilen att återanvända och ladda batteriet med den rörelseenergi som skapas vid inbromsning, som annars hade gått förlorad.
Lastbalansering säkerställer att en elbilsladdare inte överbelastar husets elsystem och den hjälper även till att mäta elförbrukningen i hemmet.
Här samlas begrepp som är bra att känna till när du köper, äger eller jämför elbil, till exempel försäkring, laddnätverk och totalkostnad.
Det är ingen större skillnad på att försäkra en elbil mot en fossildriven bil.
Ett laddnätverk som ägs och finansieras av bland annat BMW, Ford, Hyundai, Kia, Mercedes Benz och Volkswagen gruppen med Audi och Porsche som kan erbjuda bättre priser på laddning via medlemskap.
Står för Total Cost of Ownership och är ett sätt att bryta ner ägandekostnaden av bilen på månadsbasis. I detta inkluderas saker som inköpspris, försäkring, inköpspris, försäkring, service, drivmedel och värdeminskning, som ofta är den enskilt största kostnadsposten.
Liknande artiklar