Både ris och ros för HVO

Sett ur ett koldioxidperspektiv, blir dieselbilen plötsligt miljövänlig – om den tankas med hundraprocentig HVO. Ändå är HVO100 kontroversiellt och flera biltillverkare är tveksamma.

HVO är vätebehandlad vegetabilisk olja och är i sin uppbyggnad, i stort sett, kemiskt identisk med fossil diesel. HVO faller dock under en annan betäckning och klassning än den fossila dieseln och det är enbart ett fåtal biltillverkare som godkänner bägge klassningarna i sina motorer. I dagsläget är HVO100, som bränslet kallas, godkänt av Peugeot, Citroën, DS och Nissan. Men även BMW, Volvo och Mercedes är på gång med ett godkännande, där de två sistnämnda redan är igång med projekt där taxibilar körs på HVO100.

Inga nackdelar - sett ur ett utsläppsperspektiv

Lucien Koopmans, professor på Chalmers och avdelningschef för Förbränning och framdrivningssystem, har gjort tester som inte visar på några nackdelar med HVO100, de såg bara en positiv påverkan på utsläppet. Visserligen har de enbart gjort förbränningstester och inga tester som visar hur motorn påverkas över tid.

Även Carl-Erik Sthernvall, teknisk expert på Motormännens Riksförbund berättar om fördelarna med HVO.

-Det är viktigt att påpeka att den andra generationens förnybara drivmedel inte ska jämföras med den första generationen. Etanol, RME och liknande bränslen är en mer rå form av biodrivmedel. HVO100, som istället faller inom den andra generationens bränslen, går igenom en raffineringsprocess som skapar ett bränsle vars molekyler är i princip identiska med fossil diesel. Detta är skillnaden, och är vad som skapar möjligheten att ersätta det fossila bränslet helt och hållet, säger Carl-Erik Stjernvall.

Omdiskuterad råvara

Förutom att tillgången på bränslepumpar är kraftigt begränsad runt om i landet, är miljöaspekten kontroversiell. Vilka miljöfördelar vi får med HVO100 beror till stor del på vilken råvara som används vid tillverkningen.

Bränslet kan framställas av palmolja, en råvara som bekant medför stor påverkan på regnskogen. Neste, som är världens största HVO-producent framställer mycket av sin HVO-diesel på PFAD, vilket är en restprodukt från tillverkningen av palmolja. Men även PFAD är omdiskuterat och svenska regeringen har nyligen beslutat att det ska uteslutas från den svenska marknaden, eftersom det ses som en del av palmoljeindustrin.

Det pågår dock forskning och genomförs tester på andra råvaror. Exempelvis kan rester från fiskindustrin eller slaktavfall fungera som råvara. Ett alternativ som känns aktuellt för bilister här i norr är tallolja, som kan utvinnas från produktionen av pappersmassa. Tyvärr är tillgången något begränsad och det finns även uppgifter om att tallolja är känslig för kyla.

Fortsättning följer i den spännande, och viktiga, följetång om drivmedlet i dagens och i synnerhet framtidens bilar.

Faktarutan: Vad är HVO?

HVO står för Hydrerad Vegetabilisk Olja och är ett förnybart drivmedel som kan blandas i diesel eller kan ersätta diesel i diesel-motorer, enligt Teknikens Värld.  HVO framställs genom att en vegetabilisk olja eller animaliska fetter processas med vätgas under inverkan av en katalysator.

Fettsyror reagerar med vätgas vid hög temperatur och under högt tryck, vilket skapar kolvätekedjor som är identiska med dieselolja. Den enda skillnaden mot fossil diesel är att HVO har något lägre densitet och energiinnehåll.