Soppatörsten upp och räckvidden ner

__Den nya tuffare WLTP-körcykeln fyller bilregistret med nya spännande uppgifter. Men hur ska man jämföra gamla siffror mot nya? __

Från och med 1 september i år (2018) är WLTP- körcykeln obligatorisk för alla nya bilar som registreras i EU. Men det är först vid årsskiftet det blir obligatoriskt att ange den högre förbrukningen och det högre CO2- utsläppsvärdet från WLTP-testet. I verkligheten lär det bli en glidande övergång, där tillverkarna i höst uppger två förbrukningsuppgifter, grundade på både gamla och nya körcykeln. Upplagt för förvirring i höst alltså.

Eftersom körcyklerna ger olika förbrukning ger de också olika koldioxidvärden. Och det gäller att veta vilken körcykel som har använts. Med det nya Bonus- Malus-systemet styrs både bonus och den höga malusskatten av koldioxidvärdet. Men inte av den nya körcykelns CO2-utsläpp. För att inte bilskatterna ska rusa i höjden räknas malusskatten på det gamla värdet. För att förstå hur skatten blir på den nya bilen måste du därför veta om det är ett CO2- värde från nya WLTP-cykeln eller gamla körcykeln du har framför dig.

Hur informationen ska se ut är fortfarande inte bestämt. Det skulle minst sagt se rörigt ut om bilbranschen efter årsskiftet anger två CO2-värden för samma bil. Å andra sidan är det vilseledande att bara ange WLTP-värdet som inte är skattegrundande. Det är Konsumentverket som ska utforma ”allmänna råd ” till branschen i ämnet. -De nya reglerna ska träda i kraft vid årsskiftet, och vi håller på att revidera de allmänna råden. Syftet är att det ska vara tydligt och enkelt för konsumenterna, förklarar Charlotte Söderlund, jurist på Konsumentverket.

Syftet med Bonus-Malus-systemet är att styra konsumenterna till att välja bränslesnåla bilar. Kommer det att betyda att Konsumentverket vill att malus-skatten ska skrivas ut i kronor i marknadsföringen? –Vår ståndpunkt är att konsumenten ska kunna göra ett så medvetet val som möjligt. Vi diskuterar med branschen hur det ska se ut efter årsskiftet, men är inte klara med det i dagsläget, säger Charlotte Söderlund.

Den vilseledande uppgiften om förbrukning för laddhybrider lär bli kvar. Laddhybrider brukar noteras för en förbrukning runt 0,25 liter per mil, vilket är en svår siffra att förhålla sig till som konsument. Ofta blir det ren eldrift längs de kortare sträckorna, eller någorlunda ren bensindrift när elen tar slut vid långkörning. Oavsett detta, det största bekymret är att det enligt de nuvarande reglerna aldrig anges hur mycket elkraft det går åt. På Konsumentverket verkar man inte tycka att det är vilseledande. –Metoden är reglerad på EU-nivå och det är det regelverk vi har att förhålla oss till, förklarar Charlotte Söderlund.

En extra fördel med WLTP är att det består av fler körcykelprofiler. NEDC-testet har egentligen bara två profiler, stad och landsvägskörning. Sammanvägda blev det ett värde för blandad körning. Den nya WLTP-körcykeln består av fyra olika körprofiler – stad, förort, landsväg och motorväg. Förmodligen kommer vi inte att få se all information i marknadsföringen. Men om du söker på en ny bils registreringsnummer på Transportstyrelsens hemsida kan du få reda på alla förbrukningsuppgifter.

För den Volkswagen Touareg vi testar i detta nummer anges till exempel först de gamla förbrukningsuppgifterna från NEDC-testet. I stad drar vår Touareg 0,77 liter per mil och på landsväg drar den 0,59 liter per mil. CO2 anges till 173 gram per kilometer. I nya WLTP anges att den drar 1,0 liter per mil i stadskörning, 0,83 i förortstrafik, 0,72 i landsvägsfart och slutligen 0,86 på motorväg. Konsumentinformationen blir på så vis mer detaljerad. Vet man med sig att man kör mest i stadstempo kan man utläsa att den förmodligen kommer att dra 1,0 liter per mil. Överlag handlar det om mer realistiska siffror. Förbrukning i angiven ”blandad körning” har ökat från 0,66 till 0,84 liter per mil – en ökning med 27 procent – och WLTP-förbrukningen överstiger därmed till och med den förbrukning vi får fram i Teknikens Världs egen Sverigecykel. Att det blir stora skillnader är inte konstigt. WLTP-körcykeln har högre genomsnittshastighet och högre maxfarter samt färre tomgångsperioder. Det betyder att vissa av de senaste årens nya tekniker, som till exempel start- stopp-systemen, inte kommer att få lika stort genomslag i WLTP- körcykeln.

![TJA4 skärmklipp WLTP](//images.ctfassets.net/dnsblpiud3hq/22kpZiargQuuqsgsYEIeO8/71b8497cbd066f7fbff1aef81718f7f9/TJA4_sk__rmklipp_WLTP.JPG) ![TJA4 skärmklipp WLTP 2](//images.ctfassets.net/dnsblpiud3hq/5t4raLmFOgoye6IkeCyeQ8/14e9e55c6853ba81bfa87ab36c49c42d/TJA4_sk__rmklipp_WLTP_2.JPG)


*Utdrag ur Tjänstebilen, nr 4 2018. Text: Mikael Stjerna*
ContactIcon
Kontakt