Undersökning visar: Lågt förtroende för svensk bilpolitik

Varannan svensk tycker att bilpolitiken hanteras dåligt och ger tummen ner. Det finns även en påtaglig oro för nya reformer, enligt en Sifo-undersökning.

När vi lät svenskar svarat på frågor om bilpolitik visade det sig att varannan har ett lågt förtroende för hur politiken kring bilar sköts. Många oroar sig även för nya reformer och utav dessa är höjda skatter orosmolnet nummer ett.

Förändringar i bonus malus

Endast 15 procent har förtroende för hur politikerna hanterar bilpolitiken. 55 procent svarar att de har ganska litet eller mycket litet förtroende. Resten vet inte.

– Kritiken är svidande och jag tror en viktig orsak är bristen på kontinuitet och förutsägbarhet. Ett bra exempel är bonus malus-systemet. Den 1 april höjs fordonsskatten på nya bilar för tredje gången sedan införandet 2018. Det är åtminstone en gång för mycket, säger Daniel Odsberg, försäljningschef Kvdbil.

Att det är bilägarna eller de som på annat sätt har tillgång till bil, såsom genom privatleasing, som har lägst förtroende för hur politiken kring bilägandet sköts är föga överraskande. Men även bland de som inte äger eller har tillgång till en bil säger 40 % att de har ett lågt eller mycket litet förtroende.

– Det finns nog de som har behov av bil men som avstår att skaffa på grund av hur politiken hanteras. De kanske tycker att ett komplext och föränderligt regelverk gör bilvalet svårt eller att det inte finns någonstans att parkera eller ladda, säger Daniel.

Högre skatter oroar mest

Utöver det låga förtroendet känner även varannan bilägare en oro för nya politiska reformer. Mest plågar tanken på högre skatter på drivmedel (80 %) och höjd fordonsskatt (77 %).

– Att det är de ekonomiska effekterna som oroar mest kommer inte som en överraskning. Väldigt många svenskar saknar alternativ till bilen, men samtidigt måste ju ekonomin gå ihop, säger Daniel Odsberg, försäljningschef Kvdbil.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes i Kantar Sifos webbpanel under perioden 3–6 september 2020. Totalt intervjuades 1033 personer i åldern 18-79 år. Webbpanelen är riksrepresentativt rekryterad utifrån slumpmässiga urval. Det förekommer ingen självrekrytering i Sifos webbpanel.